Skönhetsrådet historia: Kungstornen

År 1905 påbörjades anläggningen av Kungsgatan. Innan dess hade den inte existerat utan varit ett otillgängligt berg, Brunkebergsåsen med åldriga trähus. Nu skulle stadsdelarna på ömsesidor, Norrmalm och Östermalm, sammanfogas och ett enormt spängarbete påbörjades. Resultatet blev ett djupt schakt med två separata stadsplaner på varje sida som
nu sammanfogades med hjälp av två broar. Att Kungsgatan svagt kröker sig är ett resultat av de två separata stadsplanerna.

Arkitekten som utformade Kungsgatan hette Sven Wallander (han kom senare att skapa HSB). Inspiration hade han fått av resor till Berlin och Chicago och ville ge Stockholm sin första riktiga paradgata av rang. På grund av första världskriget började man inte bygga förrens under 20-talet. Biograferna Saga, Royal och Rigoletta tillkom under 30 och 40-talet då biografer var på modet. Kungstornen byggdes 1919-1925 och placerades på ett tidigare berg, där Brunkebergsåsens krön legat. Till en början hade de två husen var sin restaurang i toppen, Pagod hette den i södra Kungstornet vilken pilen på bilden ovan visar.


Tornen är 60 m höga och var de första i sitt slag i Europa.



Källa: Stockholms vackraste hus. En artikelserie i DN.

Skönhetsrådet rankar: Vasastans fulaste byggnader

1. Norra stations köpcentrum. Norra stationsgatan. Karta.



2. Hotell Oden. Karlsbergsv. 24. Karta.

3. Vanadis Hotell och bad. Sveavägen 142. Karta.


4. Vanadisvägen 17. Karta.


5. Västmannagatan 103. Karta.


6. Läkarhuset. Odenplan. Karta.


7. Medborgarskolan. Hagagatan 23. Karta.



8. Upplandsgatan 28. Karta.

Gamla, nuvarande och nya Slussen i bilder

Slussen 1940.

Slussen 1885.

Slussen 1773.


Slussen 1642.

Slussning Karl Johanslussen, 1960.

Slussning i Nils Ericsonslussen, 1909.

Flygbild över Slussen som den ser ut idag.

Liggande förslag över Slussens framtida utformning.

Lyxbåt Slussar i perfekt solnedgång.

Planritning över framtida Slussen. Notera de sju nya husen på södersidan.

Remissyttrande angående kv. Primus på Lilla Essingen

I dagarna har ett flertal remissinstanser inkommet med svar om exploateringen av Lilla Essingens västra del. Som väntat var flertalet kritiska. Stadsbyggnadsnämnden anser bland annat att flera hus inte klarar att möte bullerkraven och att en höjning av de husen närmst Essingeleden skulle är tvunget.

DN sammanfattar i artikeln "Essingeborna sågar sjöhus".

Skönhetsrådet fortsätter i sin inkörda konservativa anda och säger att Lilla Essingen redan är överexploaterad och valet av skivhus bör varieras för att inte skapa en förortsliknande karaktär.

Så lite kort om det planerade bygget:

407 lägenheter för ca 1000 personer ska byggas på Lilla Essingen direkt väster om Essingeleden. Det ska bestå av ett par avskärmande hus och sedan sk skivhus närmre vattnet vara tre delvis på ovanpå sjön. Den låga delen av Vasakronans kontorshus ska rivas medan en del får stå kvar.

Lilla Essingen som det idag ser ut. Den södra delen av kontorshuset ska rivas.

Planritningen. En stor del av kontorshuset är rivet och de omtvistade "Sjöhusen" är de som syns längst upp på nordvästra delen av Lilla Essingen.

Det inofficiella Skönhetsrådets bedömning: En förtätning av innerstan är önskad och nödvändig. Det är då nödvändigt att identifiera de ytor som idag används till rekreation och fungerar som "lungor" för invånarna. Döda ytor som inte nyttjas finner inte vi ha något självändamål. Gällande kv. Primus så bevarar och utvecklar man den ytan som nyttjas till rekreation (Lilla Essingens nordvästra hörn) medan de döda ytorna bebyggs. Det är bra.

Vi kan delar däremot det officiella Skönhetsrådets synpunkt om att skivhus inte är lämpliga. Kvartersform som anknyter till Lilla Essingens centrala del är att föredra.